Dags att säga hej då till min allra käraste vän....

Ja, så har den då kommit! Dagen jag bävat för ett tag nu. Vi fick besked igår om provsvaren på knölen som opererades bort på min allra goaste vän, hunden Ozzy och det var sannerligen inga goda nyheter. Har länge misstänkt att det var något riktigt ilsket han drabbats av då han tacklat av märkbart sista tiden. Tumören som opererades bort visade att det är en mkt malign historia som drabbat honom och den finns spridd i hela hans lymfsystem, så prognosen är entydigt negativ. Vi har därför tagit det svåra beslutet att han skall få somna in snarast för att bespara honom eventuell smärta. Ozzy är en sån hund som aldrig visar att han har ont innan det är så ont att han inte kan fungera. Vi misstänker därför att han redan går och har rätt ordentligt ont mest hela tiden utan att visa det för oss. Vi kan se att han har problem med hela bakdelen som inte riktigt hänger med då vi är ute och går i parkerna, så vi vill inte dra ut på det längre för hans skull. Det går inte att beskriva hur tomt det kommer att bli och hur svårt det här är. Ozzy har aldrig upplevts som ett husdjur, han har stått mig så nära, så nära och har varit min allra bästa vän i vått och torrt. Vi fick inte den underbara sommar vi hoppades på men vi fick iaf en underbar helg på torpet tillsammans där Ozzy fick strosa fritt och ha det gott och skönt innan vår tid tillsammans tog slut.